In London it’s spring in May…

Då är man hemma efter en fotbollseftermiddag/kväll. En helt vanlig svensk sådan. I alla fall när matchen spelas på Råsunda. För er som inte upplevt detta eller inte bor i Sverige (men av någon anledning kan svenska) så kan jag berätta hur en sån här helt vanlig allsvensk fotbollseftermiddag/kväll ser ut.

* Pyttipanna

* Tunnelbana

* Kyla….

* …mer kyla

* (Vi är framme vid det skedet då det är roligare att studera hur molnen ser ut)

* Kö i halvtid för att slippa kylan

* Käkar korv i kylan

* Ilska

* Euforisk glädje

* Ramsor som skulle hörts ända till Zampa Road och The Den

* Hemfärd

Matchen var inte så mycket mer. Två bra försvarsspel, målvaktsspel och stundtals bra mittfält, dock fick inget av  lagen till någon riktigt vass målchans. Efter allt tjat som går nu så kanske det är fånigt att skälla på domaren men idag var det var snarare 3 förvirrade grönklädda män varav två viftade med varsin fånig flagga än professionella män i rättvisans namn. Att Kenny Pavey satte dit 1 – 0 i andra tillägsminuten var helt rättvist och en enorm lättnad från allas axlar. Pavey kanske även glömde matchen som Millwall spelade mot Swansea som betydde att laget missar playoff till Premier League. Jag tror även Kenny själv kommer nynna – Oh Kenny Pavey, p-p-p Pavey! Dut durudut dudududuru, innan han går och lägger sig ikväll.